Vet inte ens varför jag skriver men lyssnade på en låt som fick känslor att bubbla upp och kom på mig själv idag med att stå svettig på järlas tågstation som jag gjort så många gånger förr. Började tänka på hur jag stod där för ett år sen och var deppig men samtidigt lite småexalterad för den där studentdagen som sakta började närma sig. Hur jag stod där taggad men så livrädd för livet som väntade efter skolan, det livet som jag trodde skulle bli ett enda stort misslyckande. Hur jag stod där och inte visste att jag om ett år skulle stå där med ett jobb jag tycker om och en pojkvän som jag älskar mest i hela världen. Hur jag nu planerar en framtid som är för två. Det bästa med honom är att han också vill ha allt i livet precis nu och går allt för snabbt med att planera framtiden, precis så där som man tydligen inte ska göra men som jag älskar att göra.

 

Men nu ska jag, som så många gånger förr, sitta i soffan med mamma och pappa i mina smutsigaste mjukiskläder och kolla på Let's Dance och känna mig som ett barn för än är det 23 dagar tills jag är 20 år och stor.