Igår var en sån där dag då jag bara tog dagen som den kom. Hängde på stan med Ida, tog en fika, mötte upp några andra, åt en mozarellatäckt pizza, trog till Max där vi spenderade hela kvällen på det underbara taket på hans hus där man ser ut över alla andra tak och hela staden! Dricka och cigg konsumerades i goa människors sällskap under stjärnhimmelen samtidigt som vi lyssnade på 17 år, Resten av ditt liv, Kärlek vid sista ögonkastet, Closer och andra måbra låtar. Hörde jag perfektion?? Ja men visst var det perfekt! Det är i ett sånt läge som livet känns fulländat. Att sedan hemresan krånglande, att sl kan gå och ta sig någonstans och att vi fick vänta på burren i slurren 1 timme och 50 minuter ska vi inte prata något mer om.